Några veckor efter moderaten Edvard Unsgaards bajsplockar-fascination har nog de flesta avfärdat hela saken som en skitfråga: ”jaja, gå vidare”, tänker en del. Gör inte det, säger jag.
Det som kan verka vara en anka eller ett pinsamt misstag är nämligen något mycket mer: Det säger otroligt mycket om den moderata synen på sysselsättning och på människovärde. Det är nämligen inte vem som helst som yttrat sig så där märkligt om ”arbetslinjen”. Mannen som blir imponerad av ”ryskor” som torkar bajs i hans trappuppgång är pressekreterare åt landets moderate statsminister och dessutom riksdagskandidat för moderaterna i Stockholm.
Det finns flera skäl till varför den här debatten faktiskt inte är en skitfråga:
Glömde statsministerns pressekreterare helt enkelt bort sig och avslöjade syftet med moderaternas tal om ”arbetslinjen”? Jag är rädd för att problemet snarast är att han helt och hållet förstått den moderata användningen av begreppet och att han (nu när han varit föräldraledig ett tag) råkade försäga sig och hoppade över ett led i högerns argumentation.
Vore det inte ärligare om moderaterna sa rent ut att de vill sänka många människors löner (dessa människor är väl ändå inte särskilt troliga m-väljare…;-))? Det han faktiskt beskrev var snarare följden av det moderaterna kallar arbetslinjen (som inte alls överensstämmer med den gängse definitionen, läs på Wikipedia om termen eller se Roger Mörtviks definition ovan): att moderaterna vill sänka den så kallade ”reservationslönen”. Reservationslönen är den lönenivå som avgör om någon väljer att acceptera ett jobb. I detta fall menade Unsgaard förmodligen – egentligen – att det är bra att regeringen sänkt ersättningsnivåerna så att ”ryska städerskor” är tvungna att rycka ut riktigt snabbt när han upptäckt bajs i sin trappuppgång. Och det var därför som moderaterna mobiliserade för att släta över misstaget och till och med startade Facebook-grupper som ”Shit happens – stödgrupp för politiker”. De anstränger sig verkligen hårt för att döda alla debatter om att de i själva verket vill ha sänkta löner (debatten om det ”hemliga pm-et” är bara ett av tidigare exempel).
Unsgaard avslöjade helt enkelt moderaternas egen hemliga graal. Inte undra på att så många moderater tog i så de nästan sprack på debattsajter och bloggar för att minska betydelsen av Unsgaards klavertramp.
När den borgerliga majoriteten i riksdagen beslutade om försämringar i sjukförsäkringen applåderades det friskt bland högerns ledamöter. Nu, när följderna blir uppenbara och ”alla” medier skildrar hur människor drabbas låtsas högern som om de inte förstod. Som om ingen varnade. Se bara här hur pinsam socialförsäkringsminister Husmark-Persson är:
Undanflykterna duger inte. Och skulden faller inte bara tungt på de applåderande riksdagsledamöterna (och övriga som röstade för försämringarna). Skulden faller tungt på de borgerliga politikerna i Örebro som vägrade skicka ett varnande remissvar till regeringen i frågan. Och på de miljöpartister i Örebro som ställde sig bakom det som deras partikamrater i riksdagen kallat ”utsorteringskedjan” (läs Ullis redogörelse här).