Kommentarer - Aktuella frågor och beslut på gång - Frågor och svar - Artiklar och motioner m m - Om mig/mina uppdrag
Krönika i Örebro Kuriren 2004-11-02
Längre ner på sidan finns länkar till annat jag skrivit i detta ämne
Det har varit en del debatt om hushållsnära tjänster på den här sidan och jag kan inte låta bli att ”lägga mig i”. Särskilt engagerad blir jag av påståendet: ”varför ska vi subventionera rikas städning?”. Detta är nämligen att göra det lite för lätt för sig: som jag ser det har vi åtminstone fyra problem som man måste ta hänsyn till i denna debatt.
1. Den vita sektorn för hushållsnära tjänster omsätter cirka 150 miljoner kronor medan omsättningen i den svarta sektorn uppskattas till över 3 miljarder kronor. Det utbredda svartjobbandet kostar alltså samhället cirka en miljard i uteblivna skatteintäkter.
2. Villkoren för många av dem som jobbar med städning och liknande är otrygga idag, eftersom många av dessa jobb sker vid sidan av den reguljära arbetsmarknaden. Om man vill ”öka tryggheten på jobbet” så måste man rimligen ha någon åsikt om detta. För inte är det väl rimligt att blunda för de problem dessa (mestadels kvinnor) har?
3. Många får aldrig chansen att ta sig in på arbetsmarknaden, delvis beroende på att det finns få jobb som inte kräver utbildning och tidigare erfarenhet. Sådana jobb skulle kunna skapas i den hushållsnära tjänstesektorn, men seriösa företag med schyssta villkor för de anställda har helt enkelt svårt att etablera sig eftersom de oseriösa företagen helt dominerar branschen. När byggbranschen hade motsvarande problem införde man ROT-avdraget vilket gav de seriösa företagen en chans att konkurrera.
4. Om man jämför med andra jämförbara europeiska länder har Sverige en låg andel kvinnor på chefspositioner i näringslivet. Till stor del beror detta självklart på diskriminering på arbetsmarknaden, men finns det något som pekar på att vi har mer könsdiskriminering i Sverige än i exempelvis sydeuropeiska länder? Jag tror inte att det går att avfärda sambandet mellan att det är dyrt (och krångligt) att köpa avlastning i hushållet och att färre kvinnor gör karriär. Vi vet ju alla vilka som står för den största delen av arbetet i hemmen…
Självklart kan man tänka sig ett flertal sätt att lösa problemen här ovan, inget av dessa problem beror endast på att vi har en liten marknad för hushållsnära tjänster i Sverige. Men en seriös politisk debattör som inte vill underlätta för hushållsnära tjänster måste ändå rimligen redovisa förslag på hur man ska lösa dessa problem på andra sätt.
Jag tycker att det bästa vore att försöka göra den hushållsnära tjänstesektorn ”normal” med rimliga arbetsvillkor, bra löner och trygga anställningar. Det vore bättre för de anställda, för landets familjer och för de många kvinnor som idag hindras i sin karriär på grund av dubbelarbete (i hemmet och på arbetsplatsen). Men, frågar sig någon: varför måste detta ske genom att skatten sänks, varför ska högavlönade gynnas av detta? Det är givetvis en berättigad fråga, men i konsekvensens namn finns det då en del annat man borde diskutera: Varför ska högavlönade med tjänstebil åka bil med skatterabatt? Varför ska företag få göra avdrag för restaurangbesök – är det rimligt att skattesubventionera företagsdirektörers middagar…? Varför ska stora industriföretag gynnas av att skattesystemet är anpassat för deras behov, men inte för tjänstesektorns? Varför ska högavlönade som vill bygga om sitt hus få göra skatteavdrag för detta genom ROT-avdrag?
Med undantag för tjänstebilsbeskattningen (som jag tycker är vidrig) tycker jag att ovan nämnda skatteavdrag är rimliga – de skapar nämligen fler jobb och gör att vi får in mer skatteintäkter. Vad jag dock inte kan förstå är varför vi ska betrakta städning, matlagning, fönsterputsning och liknande på annat sätt. Varför har vi så mycket fördomar när det gäller traditionellt kvinnliga jobb?
Den finska forskaren Taija Härkkä intervjuades i tidningen Arbetsmarknaden och sa: ”Här som i Sverige jobbar de flesta kvinnor heltid, samtidigt som de ofta har huvudansvaret för städningen av hemmet. Samtidigt har vi många medelålders och äldre kvinnor, ofta med lägre utbildning, för vilka det är väldigt svårt att komma in på arbetsmarknaden.” Hon sammanfattade varför det behövs åtgärder för att öka marknaden för hushållsnära tjänster: ”Människor får jobb i stället för att gå på arbetslöshetsunderstöd. Och jobb som annars i många fall skulle ha gjorts svart görs nu vitt.” Behöver det vara svårare än så? Hör av dig med åsikter och idéer på www.bjornsundin.se!
2004-06-05
Hushållsnära tjänster kan ge tryggare jobb!
Det är ett problem att så stor del av de hushållsnära tjänsterna
idag utförs "svart" utan att skatter, pensioner och annat
betalas för de anställda. Vi skulle kunna underlätta för stressade
familjer samtidigt som vi gör jobben inom denna sektor tryggare. Här har
jag samlat det jag skrivit om hushållsnära tjänster.
2004-05-18 Krönika i Kuriren om hushållsnära tjänster
2004-04-20 Krönika i Kuriren om s-kongressen och om hushållsnära tjänster
Niklas
Nordström, f d SSU-ordförande och numera oppositionsråd för
socialdemokraterna i Nacka har skrivit en del om hushållsnära tjänster:
2004-04-25 Läs hans nyhetsbrev om
jämställdhet i skattepolitiken
2004-04-15
Läs den debattartikel i Göteborgs Posten som Niklas skrivit tillsammans
med Gun-Britt Mårtensson, HSBs ordförande och Eric Sundström,
ordförande för s-studenterna.
Hör av dig: epost@bjornsundin.se