|
Inskickade
synpunkter om etiska kapitalplaceringar: "Först en varmt tack
för dina dialoger med oss medborgare via mailen! Mkt bra! Ställer upp på
dina funderingar ang. placering av pensionspengar. Det är
dags att vi tar ansvar för vårt handlande även i etiska frågor,om vi
skall kalla oss kristna , civiliserade människor."
"Håller helt med dig betr. kommunens Placeringpolicy av
pensionspengar.Över huvudtaget bör man vara mycket observant på i
vilka företag man placerar sina pengar. Att staten är lite villrådig
vad gäller vapen och krigsmaterial hör väl till. Men bör på intet sätt
vara vägledande för Örebro. Titta även på läkemedelsindustrien. Inte
alltid så stora föredömen."
Inskickade
kommentar om förslaget till uppdrag för Kulturskolan: "Hej
igen! Efter att ha läst förslagen från arbetsgruppen ang. Kulturskolans
framtida inriktning blev jag glatt överraskad. Era tankegångar
om den breddning av Kulturskolans verksamhet, som ni föreslår, med ett
ökat samarbete med andra organisationer är enligt mitt sätt att se på
saken bra. Det finns en hel del att hämta både pedagogiskt och
ekonomiskt men framförallt en breddning ut till fler aktörer och därmed
undvika en elitistisk inriktning. Men,,, det krävs en stadig styrning så
att inte ert förslag läggs underst i högen och glömms bort."
Inskickade
synpunkter om graffiti: "Svårare
är hur man gör med graffitin. Jag har många gånger varit med i rättegångar
om klotter och det är ju inte roligt. Jag glömmer aldrig en gång för många,
många år sen när det inte var så vanligt med målning här i
stan utan man såg det mest i Stockholm och Göteborg om man åkte tåg,
men hur som helst så hade vi ett par ungdomar som hade tagits på bar gärning
av polisen när de klottrat i en tunnel, det var erkännt att de hade
gjort det och blev dömda för det. Efter rättegången kommer, en åhörare,
en ung kille, som inte hade någon anknytning till killarna men som
suttit med hela tiden, fram till oss och tittade på oss och frågade om
vi inte visste vad graffitti var, att det var en konstart och att vi borde
lära oss mer om det innan vi bedömde allt som klotter. Det där har jag
faktiskt haft med mig hela tiden och jag måste säga att jag har funderat
mycket på om det inte skulle ges någon möjlighet för att få måla.
Men jag vet inte hur man skall gå tillväga för att det skall gå att
kontrollera, för mycket är ju klotter som förstör, men i en del fall
skulle man ju önska att dom gråa, fula ytorna blev lite dekorerade."
"Graffitin
är givetvis konst. Speciella platser borde också avsättas för
graffitimålning. Problemet är väl att graffitimålning skall uppfattas
som något provokativt. Man skall helst måla på platser som är förbjudna
och som provocerar folk. Frågan är således hur möjligheten till
graffitimålning på speciella platser uppfattas? Det kanske inte
uppfattas som speciellt spännande längre om man tar bort det förbjudna
och erbjuder möjlighet att måla på speciella platser? Det är dock värt
ett försök och så får man sedan ha en dialog och utvärdera försöket."
"Tjena,
det var ett vettigt resonemang du förde i dagens NA. Klart ska man inte göra
kopplingar mellan bidrag och ev. målningar i Brädcentralen . Det finns
ingen koppling därimellan! Den moderata kritiken mot motionen som
"begränsar" reklam i Örebro handlar om begränsninger i
ytrrandefrihet och likställer reklam med kost. Graffiti om något ett sätt
att uttrycka sig: det är direkt, talande och snabbt. Det handlar inte om
att sälja något utan om att uttrycka något, uttsmycka något:
frustration eller en ful fasad.
I Norrköping har man gjort försök med "friytor" för
graffiti. De måste veta om det ökat "klottret" på stan. Värt
att kolla upp. Att grafitti är en kostform är völ självklart, men om
det är en form som alla accepterar eller tycker är en annan sak.
En stad som Örebro borde kunna ta tillvara den skapandekraft som ungamänniskor
har inom sig och låta broar och fundament bli färglaggda. Grafitti måste
få synas. En gömd betongvägg i något ytterområde skulle inte göra någon
nytta. Även om någon nämnd yttar sig om grafitti så kommer den alltid
vara en konstform, aldrig låta sig fångas in. Det är just det som gör
den till konst. Till skillnad från reklam!
Mitt
svar (detta sänt som svar till inlägget ovan, men i huvudsak samma
innehåll till alla de som skrivit): "Norrköpings-exemplet
används faktiskt både av dem som vill ha "friytor" och dem som
absolut inte vill ha dem... Konstigt nog. Men exemplet, liksom andra
exempel och undersökningar, kommer att diskuteras framöver på ett öppet
seminarium. Konsthallens chef, Mats Nilsson, är ambitiös och kreativ och
efter att han fick uppdraget att utreda frågan om hur kommunen ska
hantera graffiti har han satt en väldig fart och i samband med dessa
diskussioner kommer man att ordna en hel del aktiviteter som jag har förstått
det.
Vi verkar vara överens om det mesta när det gäller graffittin, men jag
håller inte med dig om att vi ska "låta broar och fundament bli färglagda".
Visst kan det finnas både broar, fundament och väggar som passar för
graffiti men den olagliga målningen är jag helt emot. Självklart ska
graffitin synas - annars är det ju rätt meningslöst, "gömda
betongväggar" är alltså inte någon större idé med. Men om man
ska ha "friytor" i Örebro gäller det att hitta ytor där det
passar in i stadsbilden. Jag tror inte att graffiti på slottet vore särskilt
lämpligt, men varför inte låta nästa stora silomålning prydas med
graffiti (typ Sydkraftsilon)...
Och självklart kommer graffiti alltid vara en konstform, som liksom annan
konst inte går att "fånga in". Men det är inte samma sak som
att vi bör acceptera att var och en bestämmer var det ska målas. Ett
samhälle bygger på gemensamma spelregler och de måste gälla även för
graffitikonstnärer.
Men självklart är det här en svår fråga. De som arbetar mot klotter
och sabotage i stan är oroliga för att en mer legaliserad syn på
graffiti ska öka förstörelsen. Jag tror inte att det måste bli så,
men det är samtidigt ett stort ansvar som läggs på graffitikonstnärernas
axlar om vi skulle bestämma oss för att stödja konstformen med
kommunala pengar, i form av "friytor" eller genom utställningslokaler,
kurser på Kulturskolan eller liknande
Och svaret på mitt svar...: "Hejsan, kul att läsa ditt
svar. Det är ett jättebra initiativ du har tagit med att bjuda in till
debatt på din hemsida och "samtala" på detta sätt. Speciellt
om frågor som ämnen detta som ju är kontroversiellt och smalt.
Just därför graffiti anses som sub/ungdomskultur och av den del ses som
en väg in i brottsligheten. Jag är ganska övertygad om att på sikt är
fria ytor (som ju legitimerar graffittin) ett bra sätt att minska
klottret. Skadegörelse kommer alltid att finnas i en stad, men kan man fånga
in ungas kreativitet och göra den "rumsren" så är mycket
vunnet. En "konstnär" vill ju utöva sin konst, inte jagas av
snuten!
Förr ansåg man andra kostformer som "knäppa" nu ställs de
också ut och anses i historik mening varit mycket betydelsefulla. Jag
tror inte någon riktigt kan tygla graffitin (hoppas jag i alla fall) men
att minska skadegörelsen på viktiga byggnader osv är viktigt liksom ta
tillvara på kreativiteten. Kul att Mats Nilsson tar det hela på allvar.
Tror också (om man ska diskutera detta på "djupet") att det är
viktigt att knyta an till debatten om den motion som gick igenom och som
avser att begränsa spridningen av reklam. Ettt svinbra initiativ och förhoppningsvis
kan Örebro vara ett föredömme för andra kommuner. Vem har rätt att
dekorera staden? Med vad? För vilket syfte? osv. Känns inte som om
staden Örebro diskuteras alls..."
Och
mitt svar på svaret...: "Kul att du uppskattar mitt initiativ.
Du ska verkligen veta att jag uppskattar att du hör av dig (igen). Idag på
förmiddagen diskuterade vi "graffiti-frågan". Igen. Och det
finns verkligen mycket att diskutera. Du verkar ju vara
intresserad/engagerad av detta och jag undrar om det möjligen är så att
du har lust att träffas någon gång för att prata mer.
Jag kan egentligen inte mycket om detta utan vet bara att jag tycker att
vi samtidigt som vi borde minska klotter och förstörelse borde göra vad
vi kan för att stimulera en laglig utveckling av en konstform som
"har kommit för att stanna". Just frågan om hur man -som du
skriver - "kan fånga in ungas kreativitet och göra den "rumsren""
är intressant (och svår). Jag tycker att der är rimligt det du
skriver om att "en "konstnär" vill ju utöva sin konst,
inte jagas av snuten!"", men det som oroar mig lite är att
det samtidigt verkar finnas en stämning bland en del graffitimålare om
att det inte är "på riktigt" om det sker på legala väggar
och liknande, att det helt enkelt - för somliga - är rushen av att fly
från polisen som gör det intressant.
Inskickade
kommentarer angående bibliotekens roll:
"När det gäller biblioteken anser jag att det är viktigt att de
uppfattas som allmän egendom, dvs biblioteken skall vara öppna för
alla. För mig är biblioteteken en samlingsplats för olika aktiviteter;
att läsa/låna en bok, läsa tidningar, fika, studera, möten med författare,
poesiaftnar, träff med politiker m.m. Biblioteken skall sprudla av
aktivitet och vara en mötesplats för männsikor från olika kulturer.
Tror dock att det är viktigt att själva grundtanken med biblioteken
finns kvar, dvs utlåning av böcker och att den är avgiftsfri även i
framtiden. Öppna gärna upp biblioteken för annan verksamhet men glöm
inte bort ursprungsuppdraget!"
Mitt svar: Jag håller helt med, biblioteket bör vara en
samlingsplats för olika aktiviteter. Jag tror att det är det bästa
sättet att faktiskt göra dem till en angelägenhet för alla - som alla
vågar besöka. Men visst ska bokutlåning ske på biblioteken även i
framtiden, fast jag tycker att det borde gå att låna böcker på många
fler ställen. Om man behöver sakkunnig hjälp och kanske tips på bra
böcker (eller om man vill delta i de andra aktiviteter som bedrivs där)
går man till biblioteket, men om man vet vad man söker och bara vill
låna en bok att läsa borde man lika väl kunna gå till
livsmedelsaffären, caféet eller någon annan plats i närheten. Eller
varför ska det inte vara normalt att bokbussen kommer in i kvarteret
varannan vecka, glassbilen gör ju det?
"Att låna böcker på andra ställen låter som enbart
besparingsiver, bibliotek är så mycket mer än bokutlåning, något som
inte minst socialdemokrater borde förstå. Läs och skrivförståelsen
har de senaste åren blivit sämre bland barn (enligt en
nyligen publicerad rapport), något som snarare talar för en förstärkning
av
biblioteken, då språkutveckling är något som man jobbar aktivt med.
Något som ofta glöms bort är biblioteken som mötesplats, inte minst gäller
detta våra nya svenskar som är flitiga biblioteksbesökare, detta är
ett
område där man verkligen kunde utnyttja biblioteken bättre, i
integrationsarbetet.
Biblioteken går mer och mer mot att bli lärocenter både för en
kunskapstörstande allmänhet och för studerande på olika nivåer, denna
uppgift sköter biblioteken bra redan idag, men databaser och
kurslitteratur
är dyra investeringar. Utan utbildade bibliotekarier skulle förmodligen
denna del av verksamheten bli kraftigt lidande, då det ofta krävs både
allmänbildning och framförallt en god informationskompetens för att
kunna
hjälpa studerande och allmänhet med höga krav.
Något som jag tyckte var oroande tidigare i år var debatten om att
eventuellt slopa "Boken kommer" i Örebro. Detta är en oerhört
viktig tjänst
för många äldre och andra som inte kan ta sig till biblioteket, att
bevara
bibliotekens uppsökande verksamhet tycker jag är viktigt inte minst som
någon form av bevis på att vi fortfarande lever i ett någorlunda
solidariskt samhälle.
Den traditionella kulturella biblioteksverksamheten har under senare år
fått stå tillbaka för exempelvis satsningen på studerande, en
utveckling
som säkert kommer att fortskrida, men betänk att även denna är viktig
som
exempelvis allmänbildare och läsfrämjare. Biblioteken har också en
viktig
roll att fylla i ett demokratiskt samhälle där man vill att alla ska ha
tillgång till information på någorlunda lika villkor, något som alla
förespråkare för demokrati borde förstå. Att dra ned på biblioteken
är att
ge upp inför masskonsumtionssamhället, med dokusåpor och liknande som
det
som en majoritet slukar. Detta är givetvis folkets opium av idag och det
som håller folk lugna, ett fördummat och indoktrinerat folk är lättare
att
dupera. I ett sådant samhälle är jag övertygad om att både samhället
i
stort och socialdemokratin skulle vara förlorare."
Mitt svar: Nejdå, att fråga
om hur framtidens bibliotek ska se ut handlar inte alls bara om
besparingar. Men samtidigt som vi diskuterar detta så måste vi genomföra
besparingar - men då ska de helst inte försvåra möjligheterna att
utveckla biblioteken. Det där är självklart inte helt lätt, men jag
tror ändå att vi måste göra det.
Jag håller helt med om
att biblioteken har fler uppgifter än att låna ut böcker, men just därför
borde man fundera på hur man bäst löser dessa uppgifter. Om bokutlåning
kan ske på fler ställen kanske biblioteket i högre grad kan bli mötesplats
och lärcentrum? Jag tycker att det finns många spännande idéer på hur
utvecklingen kan ske, Ideastores i London är ett sådant (www.ideastore.co.uk).
Men för att ha råd att
satsa på läsfrämjande verksamhet för barn och ungdom (som vi nu satsar
extra på) och att förnya biblioteken samtidigt som det ska bli ännu lättare
att låna böcker så måste vi också våga ifrågasätta en del av de
traditioner och en del av den historia som finns runt biblioteken. Det
innebär inte att biblioteken är dåliga idag, men om vi diskuterar detta
så öppet som möjligt tror jag att de kan bli ännu bättre.
Jag håller med dig i det mesta du skriver och det verkar som om du
är rejält. Jag är väldigt tacksam för fler synpunkter på detta, de
besparingar vi gjort var nödvändiga men den här debatten handlar inte
om att minska de ekonomiska resurserna till biblioteksverksamhet. Men
kanske att de borde styras till nya idéer. Du nämner bokbussen; varför
inte ha fem stora utställningstrailers som åker runt i bostadsområdena
och erbjuder bokutlåning. Böcker borde väl vara lika viktigt som
glass....?
Som du märker är det mest öppna frågor från mig, och det är det jag
menar med att vi måste diskutera det här öppet. Jag vet inte hur jag
vill se framtidens bibliotek, men det är ju rimligt att tro att även de
bör förändras - i takt med att samhället och behoven förändras.
Varför
bygger ni rondeller samtidigt som ni sparar på fritidsgårdarna? (Vanlig
fråga på fritidsgårdsmöten och i mail.)
En normal rondell kostar cirka 100 000-150 000 kronor per år. Det är
mindre än ett trafikljus kostar i drift per år. Har man istället
trafikljus så tillkommer dessutom investeringen.
Men att bygga rondeller istället
för trafikljus har andra fördelar än ekonomin: rondeller leder till
färre trafikolyckor (färre skadade och dödade) än vanliga korsningar
och rondeller innebär mindre miljöfarliga utsläpp än trafikljus (det
är bättre att bilarna rör sig framåt - sakta - än att de står still
och väntar på rött).
Ännu mer miljövänliga blir rondellerna om fler
bilister lär sig motorbromsa istället för att trycka bromspedalen i
botten (läs mer om
detta på Vägverkets hemsida!). Andra sätt att minska utsläppen
finns på Naturvårdsverkets
hemsida.
Anledningen till att många tror att
vi lägger massor av miljoner på rondeller är att man inte tänker på
skillnaden mellan olika typer av kostnader. Att ha en personal anställd
(personalkostnader är den dominerande kostnaden i kommunens budget)
kostar cirka 400 000 - 500 000 kronor per år. När man bygger en rondell
(eller en ny väg eller en ny skola) lånar kommunen pengar och det som
kostar är då ränta och avbetalningar på lånet varje år. En normal rondell
kostar mellan 2 och 3 miljoner att bygga och lånet
kostar därför mellan 100 000 och 150 000 kronor per år.
Varför
bygger ni fula statyer och konstverk när kommunen måste spara pengar?
Det är egentligen två delar av den frågan: 1/ varför investera i
konstverk och 2/ varför är de "fula"? När det gäller
investeringen så är svaret i stort sett detsamma som ovan angående
rondellerna. En staty kostar ganska lite per år eftersom det
"bara" handlar om ränta och avbetalningar på investeringen.
När det gäller utseendet så är det korta svaret: vi har olika
smak. Om man diskuterar konstverk i en grupp kommer det snart visa sig att
man har väldigt olika åsikter om vad som är snyggt och vad som är
fult. Jag tycker att det finns en del rätt trista konstverk i Örebro
(likkistan är inte min favorit och tefatet framför slottet är alldeles
för stort och högt - tycker jag...). Men jag är säker på att det
finns många andra som tycker att jag har fel. Och Örebro skulle bli
väldigt väldigt tråkigt om vi bara hade konstverk som alla tyckte var
fina - förmodligen skulle vi inte ha ett enda konstverk. Jag tycker att
det är bra att konstverk skapar diskussion och nya tankar. Min favorit
just nu är de gulgröna figurerna bakom Kompassen (på Fisketorget). Var
och en av figurerna överensstämmer med en del av en byggnad som täcks
av figuren - om man hittar rätt vinkel. Gå dit och se om du kan hitta
rätt delar (Slottstornet är rätt lätt, men andra delar är väldigt
mycket svårare att hitta...).
När
det gäller besparingarna på fritidsgårdarna kom det många frågor och
synpunkter medan Kultur- och medborgarnämnden diskuterade budgeten,
och en eventuell nedläggning av någon eller några fritidsgårdar (det
blev dock ingen gård som försvann). Jag lägger inte ut alla frågor och
svar här (alla som mailade har fått svar direkt). Ett exempel på
fråga: "Jag förstår mycket väl att kommunen behöver spara
pengar men är det inte bättre att begränsa öppettiderna på samtliga gårdar
till exempelvis tre dagar i veckan istället för att helt stänga två?"
(Precis så blev det - vi sparade lite på de flesta.)
Angående
att vi slapp lägga ner bibliotek och fritidsgårdar (svar på ett
mail jag skickade ut till dem som skrivit till mig, läs
mer om detta här): "Det är ju väldigt bra om biblioteteken
kan hålla öppet 1 kväll istället för att läggas ner helt. Jag tror
också att biljettpriset kan ökas lite på konserter utan att det kommer
att kännas allt för mycket. Det är också många bra idéer om att
utveckla fritidsgårdarna i framtiden. Det känns tryggt att vi satsar på
ungdomarna, det är ju våran framtid."
Som
en följd av den debatten kom det också många frågor och synpunkter om
andra saker. Här är några av dem (med mitt svar inom parentes).
Angående
minskade bidrag till kammarorkestern: "Det ökar kanske
avgifterna på kulturevenemang, men vi som är kulturkonsumenter är där
starkt subventionerade. Vi som privatpersonar har råd med detta. Vi
tycker detta trots att vi tillhör dessa konsumenter." (Jag har
försökt påverka så att kommunens subventioner av teaterbesök och
konsertbesök skulle minska - men jag lyckades inte -läs
mer på annan plats.)
"Jag
håller helt med dig, låt vuxna betala för teaterbesök etc. Börja
prioritera på allvar. Barnen är vår framtid, glöm aldrig det. Behovspröva
maxtaxan på dagis. Det kan inte vara rimligt att höginkomsttagare ska tjäna
tusenlappar i månaden på dagisavgifter. Avskaffa dyra
representationsmiddagar.
Se till att få bort alla fallskärmar som om inte annat retar gallfeber på
folk." (Angående länsmusiken, se ovan. När det gäller
maxtaxan så tycker jag inte att den ska försvinna, tvärtom tycker jag
att den är ett exempel på att vi satsar på barnen - hur mycket pengar
barnens föräldrar har ska inte påverka vilken chans man får till
dagisvistelse, umgänge med andra barn och liknande. När det gäller
representationsmiddagar och fallskärmar så har vi lyckligtvis inte så
mycket sånt i Örebro kommun.)
Angående
Eyravallen
"Att kommunen ska spara pengar tycker jag verkligen inte är ett bra
svar. Eftersom ni lägger pengar på att bygga upp nya Eyravallen som
kommer kosta hur mycket som helst. Vem har någon nytta av det? Jag är
fotbollspelare så jag är inte helt emot det men jag tycker det är synd
att ni lägger pengar på sådant i stället för ungdomar! Det är ju vi
som är eran framtid."
Mitt svar: Man kan diskutera hur bygget av Eyravallen har gått till,
men i grunden så är det tänkt att det inte ska kosta kommunen mer än
det gjorde tidigare. Vi får en ny fin arena i Örebro som kan användas
till mycket (inte bara fotboll, även om jag gärna går på fotboll
själv) men genom en finansieringslösning med hjälp av en tysk bank så
är nybygget en bra affär för kommunen - så länge som ÖSK kan betala
den nya - högre - hyran. När det gäller det som nyligen beslutats i
Kommunfullmäktige: att kommunen går in och finansierar ombyggnad av
affärslokaler så ger det faktiskt kommunen en halv miljon i vinst varje
år - hur konstigt det än kan låta. Anledningen är att lokalen är
uthyrd - i 25 år - och att hyran täcker ränta och avbetalning på
lånet. När det gäller frågan om huruvida ÖSK har betalt hyra under
året - som exempelvis Tvärsnytt uppmärksammat - så är det helt enkelt
så att kommunen inte krävt någon hyra fram till oktober eftersom
kommunen inte har betalat någon hyra för det. Den tyska banken har
stått för detta, eftersom arenan inte varit helt klar. Och att kommunen
skulle ta ut hyra i onödan verkar ju rätt oschysst mot ÖSK.
Angående
engagemang i olika delar av kommunen:
Fråga/synpunkt om besluten
i Kultur- och medborgarnämnden: "I mångas öron kan det låta
bra att man avsätter en halv miljon för att ge som bidrag till andra som
vill engagera sig i fritidsgårdarna verksamhet. Men vilka är det som
engagerar sig? Var befinner dom sig? Min erfarenhet är att det är föräldrar,
ungdomar och föreningar i s.k. resursstarka områden, socioekonomiskt
starka områden som engagerar sig i fritidsgårdarna och andra verksamhet
heter i sitt närområde. Varför det är så får sociologin svara på,
men så är fallet. Vore det inte bättre att exempelvis lägga denna
"halva miljon" (som verkar ha kommit från ingenstans i dessa
knapra tider) på den besparing som ligger på fritidsgårdarna, så att
man i så stor utsträckning som möjligt kan behålla i alla fall
tidigare års kvalitet."
Mitt svar: I slutändan blev besparingen på fritidsgårdarna nästan
en miljon mindre än vi räknat med. Det tycker vi är väldigt skönt.
Den halva miljonen är till just för att försöka stödja engagemang i
alla områden. Jag vet att människor i resursstarka områden ofta är mer
aktiva idag, men det är ju ingen naturlag att det ska vara så. Tvärtom
tycker jag nog att vi borde anstränga oss riktigt mycket för att förändra
detta. Och när vi nu sparar så skonar vi verksamheten på fritidsgårdarna
i de stora bostadsområdena i högre grad än på andra. Verksamheten för
10-12åringar blir till exempel först och främst kvar i dessa områden.
Att
människor är engagerade vill vi uppmuntra, men vi sitter inte bara
passivt och väntar på att det ska bli så. Tvärtom satsar vi en hel del
på olika typer av områdesutveckling i de stora bostadsområdena för att
stärka både dessa områden, men också självklart för att stödja
engagemang som finns i dessa områden. För det finns ju, trots allt, oerhört
mycket kraft bland alla som bor där. Men jag ska ärligt säga att det är
väldigt roligt att du skriver, vi behöver hela tiden påminnas om att göra
vad vi kan för att kompensera de problem som finns i Örebros stora områden.
Och att du sätter "tummen i ögat" på oss är bara bra. För i
grunden är vi helt överens (tror jag) om att vi måste arbeta mer med
att utveckla de stora bostadsområdena.
Varför
har jag skapat en egen webbsida och en egen domän?
Jag tycker att varje politiker har en skyldighet att på olika sätt ta
del av vad medborgarna tycker. Denna webb är ett försök att hitta ett
nytt sätt för detta, självklart kan inte det ersätta samtal, brev, möten,
insändare eller annat. Men det kan ge en möjlighet att på ett snabbt sätt
erbjuda en möjlighet för örebroare att påverka aktuella politiska frågor.
Att jag skapat en egen webbplats med egen adress är mest för att jag
tror att det gör det lättare för er som söker efter webben (namn är lättare
att komma ihåg än komplicerade webbadresser...).
Vem
har gjort sidan?
Det har jag gjort själv, och det har tagit många timmar framför
Microsoft Frontpage. Detta är också skälet till brister och klumpiga lösningar.
Om någon har lust att hjälpa mig att göra sidan snyggare, smartare och
snabbare är jag väldigt tacksam...
|