NA skriver idag om att Ronne Peterson-museet återuppstår. I Simrishamn, på Österlen.
Egentligen borde det vara otroligt pinsamt för Örebros politiska ledning, men jag misstänker att de inte bryr sig. För politiker som tycker att det är okej att företag tvingas flytta från Örebro till Kumla (för att de inte får besked om mark för utbyggnad) är väl ett Ronnie Peterson-museum inget att bry sig om. För politiker som tackar nej när företagare vill satsa hundratals miljoner på upplevelsesatsningar i Gustavsviks-området och som tycker att nysatsningar på företagande, handel och evenemang lika väl kan hamna i Arboga, Karlstad eller någon annanstans är väl inte de 14 000 besökare som museet hade så viktigt.
Jag tycker att det är pinsamt. Jag tycker att samlingarna efter Ronnie Petersons alltför korta karriär borde finnas att se i Örebro. Och jag vet att många jobbar med att det ska bli så. Men de verkar jobba i motvind.
Om jag väljs av örebroarna och s-medlemmarna, och efter valet får Lena Baastads förtroende att ta ansvar för Samhällsbyggnadsområdet kommer jag att ge tjänstemännen i uppdrag att undersöka om det är möjligt att (med både privata och kommunala pengar) återskapa ett Ronnie Peterson-museum i någon form (kanske ett motorsport-museum?). Om det är möjligt vet inte jag, men jag vet att det bara är genom att försöka och genom att prata med intressenter som vi får reda på om det är möjligt. Och jag minns att det aldrig ens hade blivit något museum om vi inte varit nyfikna och lyssnat på andras förslag 2006 (när s+v+mp utgjorde politisk ledning) (läs mer om det här).
