Om du ställer dig mellan Frederick Federley och en journalist tar du stora risker. Antingen springer Federley själv omkull dig eller så tar han hjälp av en israelisk stridsvagn eller något annat han gillar. Han är (den numera nyliberala) stockholms-centerns mest lysande stjärna och han bryr sig inte det minsta om vare sig rimlighet eller att leva efter sina egna principer. Han föreslår extrema skattesänkningar och ändå tar han gärna del av skattepengar när han lekt låtsas-restaurang och gått i konkurs. Ekot berättade igår att vi skattebetalare får betala Federleys ”skojiga idé” om att starta en salladsbar av politiska skäl. Skattebetalarna får betala 65 000 kronor (mestadels till hans kompisar), andra (seriösa) företagare får stå för en kvarts miljon.
Som Katrine Kielos skriver på dagensarena.se: ”Den enda affärsidé som Fredrik Federley och Dominika Peczynski hade när de öppnade grönsaksverksamhet vid Stureplan var att inte teckna kollektivavtal. Eftersom det där med företagande inte visade sig vara lika glamoröst som i en Ayn Rand-roman (trots att de anställde ideologiskt renläriga CUF:are) upphörde affärsverksamheten efter bara tre månader.”
Federley är förvisso folkvald. Men likväl är det pinsamt att han får så mycket uppmärksamhet. Än mer pinsamt är det att hans centerpartistiska kamrater hyllar honom.
