REV Ikväll gjorde Kamran Kabinejad come-back i proffsboxningen, på hemmaplan i Mellringehallen i Örebro, under den gala (”Night of the rising stars”) som han och Örebro boxningsklubb så förtjänstfullt arrangerat. Jag hade den stora äran att inviga galan och berättade också för publiken att jag tvekade när jag fick frågan: några avrådde mig bestämt eftersom de menar att boxning är en farlig sport som skadar många människor. Andra (de flesta) tyckte att jag självklart skulle ställa upp. Och det gjorde jag alltså (ni kan läsa mitt invigningstal här).
Jag har aldrig varit på boxning live (jag tror faktiskt inte ens att jag sett någon hel match på tv). Men jag har sett många boxningsfilmer… Kvällen var dock en upplevelse och förutom att det blir riktigt het stämning (inte bara på grund av värmen) så var det spännande som idrottstävling. Lite extra kul var det att sitta och bredvid proffsboxningens ”el presidente”, Björn Rosengren (den mångårige boxningsledaren – inte den före detta ministern). Han svarade tålmodigt på mina nybörjarfrågor (har de inte egna handskar!?, vad betyder poängen?, är det läkarna som ensamma bryter om skador är tillräckligt allvarliga?, frågar ringdomaren om råd innan han dömer KO? o s v) samtidigt som han skötte matchprotokollet. Det var dessutom kul att kunna tjuvkika på rondresultaten efter hand…
En sak var dock inte så kul. Innan varje rond kom en lättklädd tjej in med en skylt som berättade vilken rond som snart skulle börja. De kallas ”rondtjejer” och är förmodligen en service för dem som inte förstod när speakern ropade upp precis samma information. Jag frågade Björn Rosengren om det där och han höll med om att det där är en konstig idé. Det är ju trots allt 2008 och 4 av 10 som boxas i Örebro boxningsklubb är tjejer. Dags att ta bort den där gamla manschauvinistiska företeelsen (för övrigt är den inte så gammal, Rosengren påpekade att det där inte fanns förr i tiden, jag föreslog att det nog var en Vegas-uppfinning). Andra – i boxningsvärlden – har åsikter om detta.
PS En annan come-back-kid, Hillary Clinton, avslutade (som väntat) sin kandidatur idag. Hon ställde sig bakom Obama och det får vi hoppas att hennes många väljare också gör (kom ihåg att hon hade fler väljare än Obama – Obama fick dock fler delegater; känner ni igen scenariet…?). USA – och världen – behöver en klok demokratisk president i vita huset. Låt oss hoppas att Obama klarar det. Själv tror jag (som jag skrivit om tidigare) egentligen inte att han har en chans, men förhoppningsvis har jag fel.
