Kommentarer - Aktuella frågor och beslut på gång - Frågor och svar - Artiklar och motioner m m - Om mig/mina uppdrag
Från elände till världens bästa hälsa på 300 år!
Några anteckningar från en föreläsning med Hans Rosling på IFBLS´ kongress, Stockholm juni 2004 (Hans Rosling är professor, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet)
När han talar visar han utvecklingen, och det program han använder finns att hämta gratis på www.gapminder.org Där finns även andra liknande program, diagram, presentationer och annat som gör det lättare att förklara för andra att vi kanske borde fundera lite mer på klyftorna i världen...
Programmet är gratis och gör att man grafiskt kan följa exempelvis hur Sverige avancerat från fattigt land (på Sierra Leones nuvarande nivå 1709 till världstoppen 2000), men också hur stor skillnad det är mellan livskvalitet, hälsa, ekonomi och annat om man jämför exempelvis Sierra Leone (världens fattigaste land) med Sverige och den rika världen.
Från elände till världstopp på 300 år
1709 var Sverige på Sierra Leones nuvarande nivå.
1810 var Sverige på Mocambiques nuvarande nivå.
1877 var Sverige på Ugandas nuvarande nivå (utvandring från Sverige för att överleva).
1910 var Sverige på samma nivå som de fattigaste delarna av Indien är idag.
1933 var Sverige på Guatemalas nuvarande nivå.
1953 var Sverige på Brasiliens nuvarande nivå.
1982 var Sverige på Sydkoreas nuvarande nivå.
2004 är vi och Japan på samma nivå – i toppen.
Vad
hände då i hälsan under denna tid? Ja, exempelvis när man
började tvätta händerna vid förlossning – sjönk barnadödligheten
från 4 procent till 0,4 procent. När barnmorskeyrket
professionaliserades (utbildningen startade) skedde också ett rejält
lyft.
“Thinking
is worse than guessing”
Våra fördomar lurar oss. Studenter på KI ställdes inför uppgiften att i varje par av två länder ange vilket land som hade den högsta barnadödligheten (dödsfall före 5 års ålder): Sri Lanka eller Turkiet? Polen eller Sydkorea? Malaysia eller Ryssland? Pakistan eller Vietnam? Thailand eller Sydafrika? Studenterna hade 1,8 rätt (chimpanser skulle fått 2,5 rätt…)
(Rätt
svar: Turkiet, Polen, Ryssland, Pakistan och Sydafrika. De har alla
dubbelt så hög barnadödlighet som det andra landet i alternativen
ovan.) ”Västvärlden” är alltså inte ett användbart begrepp att
utgå från – inte heller industrialiserade/utvecklingsländer; första/andra/tredje
världen; nord/syd.
En jämförelse från idag: Mocambique och Gävleborgs län i Sverige är lika stora ytor. Gävleborg har 400 gånger så många läkare, en barnadödlighet som är hundra gånger så låg. Sierra Leone (eller Mocambique) har 100 gånger så stora behov – men 100 gånger mindre resurser än Sverige. I Sverige dör 3 av 1000 barn före 5 års ålder – det har aldrig någonsin, någonstans i världen, varit en bättre siffra. Ingen har trott att det är möjligt att nå en siffra under 5.
Out of pocket – ett avgörande mått på hälsoläget
En avgörande faktor när det gäller hälsan i världens olika länder är: hur mycket betalar man ”out of pocket”, det vill säga vid vårdtillfället (USA, Sverige och alla andra rika länder har någon slags fördelning) – i många fattigare länder får inte människor (ofta kvinnor på religiösa sjukhus) lämna sjukhuset eftersom de inte får gå förrän de betalat. De är instängda på sjukhuset – på grund av att hälsosystemet inte överhuvudtaget tillåter någon fördelning av vårdkostnaderna.
Men samtidigt så ska inte den rika världen tro att alla lösningar bara går att överföra…
Kassava är den femte största grödan i världen för föda (ris, vete, majs och potatis kommer före). Men Kassava innehåller cyanid (gift) och det måste det göra för att skydda mot ”stöld” (dvs att djur ska äta upp dem). Detta känner odlarna (kvinnorna) till, de vet att man måste rena Kassavan – men det hinner man inte om man svälter och måste sälja den/äta den. Alltså måste förbättringar av hälsan bygga på att människor själva ges utbildning och stöd att utveckla hälsosituationen. Att direkt föra över forskning från västvärlden och tro att den alltid ska fungera är omöjligt.