Kommentarer - Aktuella frågor och beslut på gång - Frågor och svar - Artiklar och motioner m m - Om mig/mina uppdrag

Krönika i Örebro Kuriren 2004-03-23: om graffiti
(läs också mitt mer utförliga referat av seminariedagen om graffiti)

Klotter och olaglig graffitimålning orsakar stora problem i samhället, Kommunförbundet uppskattar kommunernas kostnader för sanering till 500 miljoner kronor per år och att många upplever att klotter (liksom skadegörelse) ökar känslan av otrygghet och otrivsel. Samtidigt är det uppenbart att det finns behov av att bemöta tjejer och killar som vill måla graffiti lagligt på ett annat sätt än vi gör idag.

Förra måndagen ordnade Örebro kommun ett seminarium om graffiti och klotter. Under dagen fick vi höra om det framgångsrika arbetet i Örebro med att rapportera, utreda och döma klottrare men också om positiva exempel från Nacka och Norrköping där man arbetat med att skapa lagliga alternativ för dem som vill måla graffiti.

Under dagen föreläste också Pelle Forslund om Örebropolisens sätt att använda klotter som en ingång för att snabbt finna unga brottslingar. Med en unik kompetens arbetar polisen i Örebro med att identifiera brottslingar med hjälp av klotter. En metod som idag sprider sig i Sverige. Det råder ingen tvekan om att Pelle Forslund och hans kollegor har varit framgångsrika i att få klottrare fällda; Örebro är en föregångare på det området.

Problemet är att Pelle Forslund bedriver propaganda för att graffitimålning hänger ihop med grov brottslighet, vilket är felaktigt enligt Brottsförebyggande rådet (en statlig myndighet som arbetar med att "ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott"). Brå:s utredning om graffiti hade han inga åsikter om alls, vilket var lite uppseendeväckande eftersom den visar på en svag koppling mellan graffiti och grov brottslighet. Som medborgare hoppas jag ju att Polisen faktiskt använder Brå:s kunskap och forskning.

Polisens uppgift är att ingripa mot brott och att öka tryggheten i samhället. Att förebygga brott är därmed en viktig del av polisens arbete. När deltagarna på seminariet ville ta upp ett brottsförebyggande perspektiv var Pelle Forslund inte intresserad av att diskutera brottsförebyggande arbete; han ansåg nämligen inte att det var hans ansvar.

Solveig Hållari från Brottsförebyggande rådet var tydlig på att det krävs samarbete mellan polis, kommun, skola, fastighetsägare med flera för att man ska komma åt skadegörelse och klotter. Men också att det krävs en kombination av flera sorters åtgärder, eftersom ”klottrarna” är sinsemellan väldigt olika. Enligt forskaren David Shannon på Stockholms universitet finns ingen ”typisk klottrare” och den absoluta majoriteten av de undersökta klottrarna klarar sig exempelvis bra i skolan. Bland dem som klottrar finns både grovt kriminella och de som inte alls är kriminella. Enligt Solveig Hållari finns det helt enkelt inga belägg för att klotter är en väg in i kriminalitet, men däremot kan det vara så att klottret drar till sig ungdomar som är mer brottsbenägna än andra.

Det gör att vårt arbete mot klotter måste stå på två ben: vi ska ingripa kraftfullt mot skadegörelse och olagligt målande, men vi ska samtidigt skapa möjligheter för dem som vill måla graffiti att göra det utan att begå brott. Precis så har man arbetat i staden Brugge i Belgien. Graffitin har till och med blivit ett turistlockbete för Brugge och man har både satsat på information till allmänheten om ”graffiti som nytt uttryck inom konsten” och satsat mer resurser på att snabbt ta bort klotter från väggarna i stan.

Jag tror att vi kan lära oss mycket av det arbete som gjorts i Brugge. När det gäller att ingripa mot klotter och skadegörelse har vi kommit långt i Örebro, även om vi givetvis kan bli effektivare även på det. Men när det gäller att skapa en laglig möjlighet för att måla graffiti har vi inte kommit så långt.

De viktigaste slutsatserna från seminariet tycker jag är:

att vi inte ska acceptera olaglig målning (oavsett om det är graffiti eller annat - skadegörelse är skadegörelse),

att den personliga smaken eller åsikter om att "graffiti är fult" inte är vettiga argument,

att det (i ett demokratiskt samhälle) aldrig går att förbjuda en viss typ av konststil,

att hårdare tag mot klotter och graffitimålande är bra men måste åtföljas av andra insatser (exempelvis graffitiskolor och lagliga väggar).

Läs också mitt mer utförliga referat av seminariedagen.

Till startsidan

Hör av dig: epost@bjornsundin.se