|
Kommentarer - Aktuella frågor och beslut på gång - Frågor och svar - Artiklar och motioner m m - Om mig/mina uppdrag |
||
|
Krönika i Örebro Kuriren 2004-03-09 Efter
att jag kritiserat kungens hyllning till sin kompisdiktator i Brunei fick
jag många reaktioner. Bland annat fick jag ett brev, adresserat till
”Bitr Kommunpolikrat Björn Sundin, Rådhuset”. Jag brukar inte skriva
ut namnen på dem som hör av sig men det Rolf Palmqvist (från Örebro)
skriver tycker jag att han bör få stå för; jag tycker nämligen inte
att man bör kunna gömma sig bakom anonymitet när man sprider hån och
hat. (För säkerhets skull vill jag påpeka att jag inte heller i fortsättningen
tänker namnge avsändarna till normala brev och synpunkter jag får, om
ni fortsätter läsa här så tror jag ni förstår vad jag menar med att
detta inte var normalt…). Så
här inleder Rolf Palmqvist sitt prydligt handskrivna brev: ”Möjligt
att kungen pratar skit, men det är ngt ni polikrater inte är kompetenta
att bedöma. Håll kontroll på era egna glappkäftar de glappar ssk under
valår. Klart bättre om kungen rest till Kuba och kliat fidelon i arslet,
men det gör så många polikrater redan. Vad ni i övrigt anser rör mig
naturligtvis inte i röven. Men när man påminner sig om alla polikrater
som reste och reser omkring och saluför Sverige, som ngn slags prototyp för
demokratin blir man betänksam.” Sedan fortsätter han med mindre
trevliga omdömen om namngivna politiker varpå han avslutar med: ”Den
sv demokratin står inte på ngn högre nivå, den tycks höra hemma på
en fältlatrin!”. Rolf
Palmqvist är förmodligen inte mottaglig för andras åsikter (en
egenskap han delar med såväl Fidel Castro som sultanen av Brunei). Ändå
vill jag bemöta hans mest uppenbara sakfel. För det första: Att ”många”
politiker (jag antar att det är det han menar med ”polikrater”) åker
till Kuba och fjäskar för landets diktator är inte sant. Förutom några
extrema vänsterpartister så motarbetar alla svenska partier den kubanska
diktaturen och stöder den demokratiska oppositionen i (och utanför)
landet. För det andra: Sverige är inte en perfekt demokrati, men vi
lever i ett av världens mest öppna och demokratiska länder. Särskilt bör
vi vara stolta över att man inte måste gå på elitskolor eller ha
mycket pengar för att kunna bli vald i Sverige, till skillnad från många
andra länder är våra valda politiker överlag ”vanligt folk”. Det
senare gör dock Rolf Palmqvist och hans gelikar allt för att motarbeta.
Det är bland annat deras hat och hån som (tillsammans med hot) gör att
många lämnar sina politiska uppdrag. Även om förtroendet för
politiker faktiskt ökar så tycks tonen bli råare. Risken är att många
politiker tvekar att framträda eftersom det leder till aggressiva
angrepp. Då ökar avståndet mellan väljare och valda och vi får ett
samhälle med mer vakter men mindre vardagsmöten. Det är ganska typiskt att Rolf Palmqvist adresserade sitt brev till Rådhuset och att han kallade mig ”kommunpolikrat”, som om jag var en anställd politiker. Att jag är politiker på fritiden, vid sidan om ett vanligt jobb är nog svårt för Palmqvist att förstå och att han med sitt beteende bidrar till att göra demokratin mer sluten tror jag dessvärre inte han bryr sig om: För Rolf Palmqvist och hans gelikar är spridningen av hat och hån ”normalt”. För de tror ju sig veta precis hur allting ligger till; de har rätt och alla andra har fel. Att inte tillåta sig att tvivla och att sluta lyssna på andras åsikter är första steget i riktning mot ökad intolerans, minskad frihet och diktatur. Till er andra, som värnar en fri debatt där människor både lyssnar och argumenterar: Jag är tacksam för synpunkter, förslag och åsikter. Hör av er via www.bjornsundin.se Björn
Sundin |
||
|
Hör av dig: epost@bjornsundin.se |
||