Kommentarer - Aktuella frågor och beslut på gång - Frågor och svar - Artiklar och motioner m m - Om mig/mina uppdrag

Om kungens diktaturkramande av kompisen sultanen av Brunei

När kungen gav det numera berömda uttalandet om diktatorn av Brunei, kungens kompis sultanen av Brunei var vi många som reagerade. 
Här nedan finns den text jag la ut på hemsidan, samt insändare och svar i debatten på nerikes.se
Läs precis vad kungen sa på Expressen.se
Läs mer om kungens klavertramp. Läs mer om Republikanska föreningen. 
Läs om hur en annan av kungens kompisar passade på att skriva ett stort affärsavtal när han följde med till Brunei (expressen.se)

Kommentar på hemsidan 2004-02-09
Kung Carl Gustaf tycker att sultanen av Brunei styr ”sitt land” på ett öppet sätt. Till Sveriges radios ekoredaktion säger kungen: ”Så jag upplever det på sätt som ett mer öppet land än något annat man kan tänka sig”. Kungen är imponerad av att sultanen bjuder in folket på buffé i sitt palats och skakar hand med tusentals människor runtom i landet. Och det är ju trevligt att sultanen av Brunei bjuder på födelsedagsfest, men samtidigt ser han till att människor torteras i fängelserna och att alla som är kritiska eller föreslår öppna val fängslas. Den svenska kungen förväntas inte agera politiskt och när man hör hans kommentarer om sultanen av Brunei förstår man det mer än någonsin tidigare. 

När man hör kungens uttalanden förstår man att han ärvt sitt ämbete - det är otänkbart att kung Carl Gustaf skulle ha en chans att vinna ett val där folket fick välja sitt statsöverhuvud; om det nu inte vore för att han är kung. Kung Carl Gustaf har sagt mycket dumt förut, men inget har varit i närheten av att vara så korkat som det han sagt om sultanen av Brunei. 

Att han nu bett om ursäkt spelar faktiskt mindre roll: måndagen den 9 februari 2004 fick vi det slutligen bekräftat: den ärftliga monarkin gör det möjligt för fullkomligt obegåvade människor att bli statschefer. Jag tycker nog att det svenska folket har förtjänat ett bättre statsöverhuvud än så.

Insändare i Nerikes Allehanda 11/2 2004:
Det definitiva argumentet mot monarkin

Kung Carl Gustaf tycker att sultanen av Brunei styr ”sitt land” på ett öppet sätt. Till Sveriges radios Ekoredaktion sa kungen: ”Så jag upplever det på sätt som ett mer öppet land än något annat man kan tänka sig”.
Kungen är imponerad av att sultanen bjuder in folket på buffé i sitt palats och skakar hand med tusentals människor runtom i landet. Och det är ju trevligt att sultanen av Brunei bjuder på födelsedagsfest, men samtidigt ser han till att människor torteras i fängelserna och att alla som är kritiska eller föreslår öppna val fängslas.

Kung Carl Gustaf har sagt mycket dumt förut, men inget har varit i närheten av att vara så korkat som det han nu sagt om sultanen av Brunei.
Att han bett om ursäkt spelar faktiskt mindre roll. Måndagen den 9 februari 2004 fick vi det slutligen bekräftat: den ärftliga monarkin gör det möjligt för ”vem som helst” att bli statschef – så länge som man är född inom rätt släkt. Jag tycker att det svenska folket har förtjänat en bättre statschef än så.
Journalisten Belinda Olsson skrev en gång i Aftonbladet: ”För min del får kungahuset gärna leva vidare i och för sig, men då får de driva sig själva som ett privat företag och börja fakturera sina uppdragsgivare.”
Frågan är bara vem som skulle anlita kung Carl Gustaf i dag? Måndagens uttalanden fick mig slutligen att ta steget och bli medlem i Republikanska föreningen; så här i efterhand kan man undra varför jag väntat så länge.

Björn Sundin, s,
Ledamot i Kommunfullmäktige, Örebro

Samt svar i den följande debatten på nerikes.se:

2004-02-11 12:31

Det avgörande i detta är att villkoret för att monarkin finns kvar är att kungen inte får uttala sig i "politiska frågor" eftersom det då riskerar att krocka med vad demokratiskt valda företrädare säger, som i fallet med Brunei, där Sverige kritiserar diktaturen medan kungen tycker att det är ett trevligt och öppet land.
Amnesty konstaterar att kungens uttalande tar udden av deras kritik mot Brunei för brott mot mänskliga rättigheter.
Förutom att kungens uttalande var korkat var det ett brott mot grundlagen och den så kallade Torekov-överenskommelsen som är grunden för dagens system. Detta påpekade till exempel Moderatledaren Fredrik Reinfelt på ett klokt sätt i måndags, att hans lokala partikamrater tycker annorlunda får de väl diskutera inom partiet.
Kungens uttalanden var inte framprovocerade. I radio hörde man hans utläggning och han kunnat ta tillbaka sin hyllning till en diktator.
Och till Totte: Jo, kungen ska vara tyst om han får frågor om politiken. Det är regeringens sak att styra riket. Jag vill för övrigt verkligen inte bli kung (och inte president heller, för den delen). Problemet med kungens uttalande är ju just att han inte ångrar det. Om han tog tillbaka det han sa om diktatorn skulle det inte bli så mycket uppmärksamhet. Men istället skyller kungen på att journalister missuppfattat honom.
Och till Zargam: Socialdemokraterna har aldrig exporterat vapen till någon, däremot har en majoritet av demokratiskt valda riksdagsledamöter ställt sig bakom lagar som tillåter vapenexport, liksom de ställt sig bakom Sveriges inställning till vissa länder. Man kan tycka att det är fel, men skillnaden mot kungens uttalanden är att dessa beslut är demokratiskt fattade och det hör till demokratins spelregler att man kan förlora en omröstning.
Jag accepterar att jag nog skulle förlora en omröstning om huruvida vi ska ha kungen kvar: sådan är demokratin. Men till skillnad från kungen så ökar inte förtrycket mot människor av mina uttalanden.
Björn Sundin (s)

2004-02-11 22:45
Några tycker inte att kungens uttalande är så allvarligt. Okej, det är upp till var och en att tycka.

Men låt mig bara citera UDs beskrivning av Brunei, det land som enligt kungen är det mest öppna landet i världen: "Sultanen härskar med oinskränkt makt. Sultanen är statschef samt premiär-, finans- och försvarsminister. Sedan 1962 råder undantagstillstånd i landet. Bruneis riksdag är därför avstängd. Medborgerliga och politiska rättigheter är inskränkta. Spöstraff utdöms i 80 procent av brottmålen. Kvinnor utsätts för diskriminering vad gäller skilsmässa, arv, vårdnad av barn och medborgarskap. Religionsfriheten är skarpt begränsad. Regeringen i Brunei har tillgripit censur när det handlar om kritik av sultanen och hans familj. Kyrkor får inte byggas, biblar får inte importeras och korssmycken får inte säljas. Homosexualitet är inte tillåtet."

Så tycker jag att mänskliga rättigheter är en viktig fråga? Jo, jag tycker ju det. Och mänskliga rättigheter respekteras inte i Brunei. Läs mer om Amnestys bedömning av Brunei (http://www2.amnesty.se/hem.nsf/bruneifebruari2004?OpenPage)

Inte så allvarligt? Det är upp till var och en att bedöma, men Amnesty anser att kungens uttalande försvårat deras arbete. Och det tycker jag är allvarligt nog.

Jag tycker att det är illa nog att kungen uttalar politiska åsikter - vilket han inte får göra enligt den uppgörelse som är grunden för att monarkin finns. Att han dessutom väljer att hylla sin kompis i Brunei gör det ännu värre.

I en demokrati får var och en tycka vad man vill i politiska frågor (fast är man kung - och vill fortsätta vara det - har man faktiskt inte rätt att säga det offentligt). Brunei är inte en demokrati. Och kungen hyllar landet som ett av världens mest öppna länder.

Allvarligt? Som sagt, var och en får väl avgöra själv. I Sverige får vi ju tycka vad vi vill.
/ Björn Sundin

Till startsidan

Hör av dig: epost@bjornsundin.se