Kommentarer - Aktuella frågor och beslut på gång - Frågor och svar - Artiklar och motioner m m - Om mig/mina uppdrag
Det är inte lättare att ta sig ur fattigdom i USA!
I
lördagens Nerikes Allehanda skrev Ola Ström en krönika om fördelarna
med det amerikanska samhället jämfört med det svenska. Säkert har USA
många fördelar jämfört med Sverige, men påståendet om att det i USA
skulle vara lättare att ta sig ur fattigdom och ”lyckas” är helt
enkelt felaktigt. Sanningen är att en arbetare i USA som börjar i den
fattigaste femtedelen av befolkningen har lägre möjligheter att ta sig
upp till den ”övre halvan” än i något europeiskt land. Sanningen är
att USA har större inkomstklyftor än något annat industrialiserat land,
de 20 rikaste procenten i USA har 15 gånger större inkomst än de
fattigaste 20 procenten.
Den
20/1 publicerades mitt svar i Nerikes Allehanda, läs
det här.
Jag tvivlar på påståendet om att var tredje svensk är
fattig, om man använder samma mått som USA gör (enligt Ola Ström
skulle endast var tionde vara fattig i USA). Även om siffran skulle stämma
när det gäller inkomster så är det en haltande jämförelse om man
inte ser till vad man måste betala med de pengar man får kvar efter
skatt. Barnomsorg, sjukvård, pensioner, universitetsstudier och mycket
annat får man nämligen betala (huvuddelen av) ur egen plånbok i USA, i
Sverige betalar vi det via skatten.
Exempelvis
saknar nära 60 miljoner amerikaner sjukvårdsförsäkring någon gång
under året. Antalet oförsäkrade ökar med nära 1 miljon människor
varje år. Mer än 40 procent av de oförsäkrade vuxna sköt upp att söka
medicinsk vård under förra året. 1300 barn föds utan sjukvårdsförsäkring
varje dag i USA. Försäkringskostnaderna ökar för amerikanerna.
Samtidigt planerar President Bush att skära ner bidragen till sjukvården
och barnavården med 2,5 miljarder dollar. (Uppgifterna
ovan från www.deanforamerica.com)
Några andra fakta som kan vara intressanta i en jämförelse mellan Sverige och USA :
-
Sannolikheten för dödsfall för barn mellan födseln och fem års ålder (per 1000 födslar): Sverige:3, USA: 8
-
Beräknad livslängd: Sverige: 80 år, i USA 77 år
-
Andelen barn med låg födselvikt (snitt 1995-2000): Sverige: 4 %, USA: 8 % (ovanstående uppgifter från Unicef)
-
Barnadödlighet per tusen födslar (per år): Sverige: 3,93, USA: 6,44 (1998)
-
Läskunnighet (1998) : Sverige 99% , USA 97% (ovanstående uppgifter från www.your-nation.com)
När det gäller möjligheterna att ta sig ur fattigdom så är det faktiskt så att det är svårare i USA än i nästan samtliga andra länder i världen. En artikel i New York Times från 2002 av Alan B Kreuger ger en ganska bra sammanfattning av fakta kring denna fråga. Bland annat redovisar han en undersökning av Anders Björklund på Stockholms universitet och Markus Jäntti på universitetet i Tampere (Finland) har konstaterat att mobiliteten (=den ekonomiska eller sociala rörligheten; att man med egen kraft kan förbättra sin ekonomi och exempelvis ta sig ur fattigdom) är högre i Sverige än i USA. Bara Sydaftika och Storbritannien har så låg mobilitet mellan generationerna som USA. Det är således väldigt viktigt att man föds av ”rätt” föräldrar i USA.
Han redovisar också en studie av Gary Solon (Michigans universitet) och David J. Zimmerman (Williams College) som konstaterade att de studier som visar på hög social rörlighet i det amerikanska samhället helt enkelt inte är ordentligt gjorda. David J Zimmerman har avfärdat dessa med orden: ”det syntes mig som om ekonomerna undersökte universitetsstudenter som varit fattiga några månader innan de fick tag i ett arbete”. Undersökningarna var gjorda under för kort tid och tog exempelvis inte tillräcklig hänsyn till om någon är arbetslös under ett år. Dessutom var inte urvalet representativt, endast en liten del av befolkningen omfattades och de befann sig på olika punkter i respektive karriär. Solon och Zimmerman konstaterade att likheterna i ekonomisk status mellan far och son var lika stora som skillnaderna i längd! Den ekonomiska statusen överensstämde i 40 procent av fallen. Och längdskillnader accepterar de flesta sannolikt som tecken på arv, snarare än egen prestation…
Bhashkar Mazumder på Federal Reserve Bank of Chicago har i en studie kommit fram till att likheterna i ekonomisk status mellan far och son är större än så: 65 procent hade samma status som sin far.
Alan B Kreuger konstaterar i artikeln att det i genomsnitt krävs fem eller sex generationer för att för att upphäva för- och nackdelar med den ekonomiska verklighet som man föds i. Läs hela hans artikel.
Hör av dig: epost@bjornsundin.se